Svenska mästerskapen

SM i Stockholm bjöd precis som förväntat på fina tävlingar och en terräng som jag verkligen känner att jag behärskar. Mina förväntningar har därför varit väldigt höga och efter VM har jag verkligen sett fram mot tävlingarna. Efter en lättare överansträngning i vadmuskulaturen och några stygn på ena underbenet har formen sakta men säkert börjat återfinna sig. 

Långdistansen på Muskö var första tävlingen på ett tag. Jag var därför något osäker på min kapacitet och bestämde mig för att se kvalet som ett viktigt genrep. En trasslig start i kvalet gjorde att jag sprang på ordentligt andra halvan av banan, men i övrigt gav kvalet precis det jag hoppats på. På startlinjen för finalen hade jag bestämt mig för att våga vara offensiv från start. Fick dock jobba väldigt mycket med att hitta tempot och ta mig in i loppet. Jag är väldigt nöjd med hur jag växer in i loppet och att jag faktiskt får chansen efter varvning att vara med och nosa på medaljerna. Tyvärr gör jag sedan säsongens största misstag på en kontroll. Det börjar med att jag gör ett mindre misstag på kontrollen innan. I utgången från kontrollen får jag inte riktigt ihop omgivningen, men jag bestämmer mig för fortsätta i samma riktning och läsa in mig senare. Lyckas tyvärr inte med det och bestämmer mig för att försöka attackera kontrollen enbart med samma riktning. Får inte skärmen och det tar sen flera minuter innan jag lyckas återfå grepp om min position. Jag var såklart väldigt trött vid det här skedet av loppet, men misstaget blir extra stort eftersom jag bestämmer mig för att gå för det trots att jag inte har koll på min position. Grymt besviken efteråt såklart för att jag inte lyckades hålla ihop det hela vägen. 

Miss långSM
Misstaget till kontroll 22.
SM-kval 2015 (långdistans Muskö)
SM-kval 2015. Foto: Hans Sundqvist

Medeldistansen i Hemfosa är en av säsongens absolut finaste tävlingar. Underbar terräng, bra karta och bra banor. Kvalet genomfördes stabilt och jag kände inför finalen att det fanns mer att hämta ut. I finalen så försöker jag jobba med optimeringen av vägvalen för jag vet om att terrängen kräver det. Lyckas väldigt bra frånsett långsträckan där jag på mitten av sträckan hamnar ovanför en större brant som jag måste runda för att komma vidare. Över en större myr och upp på andra sidan blir jag sedan osäker på min exakta position. Tappar en del tid här, men i övrigt är jag väldigt nöjd med mitt genomförande. På slutvarvet känner jag mig dessutom väldigt stark och i mål kan jag inte vara annat än nöjd med en 4:e plats. Minuten upp till medalj är för mycket tid för att jag ska känna mig besviken över en missad medalj. 

SMmedel Hemfosa vurpa
Suboptimal kurvtagning spurten. Foto: Rikard Claesson

 

Stafetten blev inte riktigt vad vi i klubben hade hoppats på. Vi var inte tillräckligt starka fysiskt för att orka hålla oss framme i täten av stafetten och då är det svårt att komma tillbaka när väl repet gått. Jag kände själv tidigt i loppet att tre dagar i rad med tävling började slita på kroppen. Är ändå nöjd med hur jag genomför loppet och hur jag från start bara blickar framåt. Dock finns det detaljer som jag måste jobba på till kommande stafetter när avgörande situationer dyker upp. Denna gång lyckades jag komma ifrån Jerker utefter banan. In mot varvning slarvar jag med en bäckpassage och Jerker kan tack vare detta täta luckan igen. Så lätt ska han inte få komma tillbaka in i matchen. När allting sedan ska avgöras har jag egentligen ingenting att sätta emot. Jag försöker inte göra något, utan tänker att jag ska vänta så länge som möjligt på upploppet innan jag försöker. Nu blir det inte ens ett försök. Jerker accelerera mycket fortare än mig efter sista kontrollen och jag ger upp. Det här med att avgöra man mot man har inte visat sig vara min styrka hittills. Har en del att fundera på till nästa gång. Behöver troligtvis bara bryta mönstret och hitta en vinnande väg. Till dess får jag väl bjuda Jerker på denna överkörning. 

Nu väntar närmast världscupavslutningen i Arosa, Schweiz. Har efter den lättare överansträngningen bestämt mig för att stå över Lidingöloppet och inte riskera något till världscupfinalen. Tror det är ett klokt beslut, även om jag verkligen sett fram mot ett Lidingölopp med många orienterare på startlinjen. Förhoppningsvis kommer det en ny chans redan nästa år.